”So amazing with a lot of joy!” : A qualitative study of preschool teachers´ attitudes about emotional children and low-affective treatment

Brottsigheten har de senaste åren gått längre ner i åldrarna påpekar Justitiedepartimentet (2023) och regeringen har lämnat in en rad åtgärder som ska bekämpa denna utveckling. Det var med detta i åtanke som jag formulerade mitt syfte, att undersöka förskollärares uppfattningar om hur de hanterar och hjälper känslostarka barn i den dagliga verksamheten på förskolan. Det ligger även i studiens intresse att undersöka vilken kompetens och kunskap förskollärarna anser sig ha när det gäller att använda sig av ett lågaffektivt bemötande. När jag samlat in det empiriska materialet har jag använt mig av den kvalitativa metoden, semistruktuerade intervjuer. Eftersom detta är ett komplext ämnesområde har jag valt relationellt perspektiv, relationell pedagogik, pedagogiska relationer, omsorgsetik och tydliggörande pedagogik som analysverktyg. Resultatet och slutsatsen för studien visar på att förskollärarna uppfattar att känslostarka barn ibland har svårigheter i att uttrycka sig verbalt och att de därför behöver hjälp och stöttning i att tyda och hantera dessa starka känslor. Förskollärarna uppmärksammar barns olikheter samt att alla barn behöver olika för att uppnå likvärdighet i den dagliga verksamheten på förskolan. Vidare uppfattar förskollärarna sig få kompetens och kunskap genom åren på förskolan eftersom det erbjuds fortbildning. Trots att jag haft svårigheter att hitta vetenskapliga belägg för att det lågaffektiva bemötandet fungerar, upplever jag att förskollärarna som deltagit i min studie upplever metoden som användbar i den dagliga verksamheten på förskolan.